Respekt är nog inte det ord så många får upp när de tänker på Donald Trump. Låt ändå de två mötas en kort liten stund i denna text och se vad som händer.
Varför ska vi respektera Trump och andra som beter sig på ett sätt som inte är förenligt med den etik och moral som vi själva ser som självklar? Var går gränsen egentligen när någon inte längre ”förtjänar” respekt? Vem bestämmer den? Går den att upptäcka utan att det sker övertramp, stora som små? Använder vi ordet respekt utifrån etik och moral blir det lätt en fråga om rätt och fel. Det finns mycket vi faktiskt inte ska acceptera, men frågan är om vi inte måste försöka förstå för att kunna reparera det som skadats och gå vidare.
Respekt. Re-spekt. Tillbaka se. Se tillbaka. Jag tycker om att plocka isär ord, se vilka byggstenar vi egentligen har att göra med. Nu är det möjligt att någon vill hävda att det finns EN bestämd betydelse av begreppet respekt, men tillåt tanken att respekt skulle kunna handla om att se tillbaka på oss själva när vi betraktar andra. Att i detta fall tillåta tanken att det finns en Trump i mig. En Trump som gör allt för att hänga sig kvar vid presidentposten.
Vad dyker upp i dig? Under vilka omständigheter blir den Trumpska delen i dig fullt logisk, hur märkligt ditt beteende än beskrivs av omvärlden? Jag ser framför mig en desperat situation som handlar om att inte tillåta en ovälkommen förändring – en bild av sig själv som förlorare.
Desperata handlingar är fullt logiska i existentiellt hotfulla situationer. Det blir nästan larvigt att prata om omänskligt beteende. Det är omöjligt att en människa beter sig omänskligt även om det rent språkligt går att uttrycka sig så. I en existentiellt hotfull situation saknas värderingsmekanismen, det handlar om överlevnad. Det här betyder INTE att vem som helst kan bli en förbrytare, det betyder att det är oerhört viktigt att förstå exakt vad som är existentiellt hotfullt för en viss individ.
Om vi lägger alla etiketter och nedvärderande omdömen åt sidan och istället ser allt vi nu ser i USA som ett mästerskap i att hålla sig kvar vid makten, då är Trump mästarnas mästare. Alla medel är tillåtna för att vinna. Det handlar om att ÖVERLEVA, att förlora innebär att DÖ. Dö i bemärkelsen att inte betyda något längre i relation till de som ens existens har vilat på.
Jag är 100 procent säker på att Donald Trump någon gång under sin uppväxt fått höra något i stil med: ”En riktig Trump är en vinnare, en förlorare har ingen plats här!” Den typen av uttalanden kan göra vilken människa som helst till en fighter som är nästintill omöjlig att vinna över. En sådan motståndare tävlar inte för att vinna, den tävlar för att överleva.
Se inte Trump som en idiot, testa att se honom som en människa som tror han ska dö om han förlorar. Jag accepterar fortfarande inte det han gör, men det är lättare att förstå hans handlingar. Nu är det inte heller läge att kasta skit på honom. Han behöver inte höra att han är en förlorare. Han behöver hjälp, mycket hjälp för att acceptera valförlusten och kunna gå vidare. Vänder alla honom ryggen nu kommer hans farhågor besannas – förlust är detsamma som död.
Foto: Daniel Giannone
Dela inlägg