Starka män och slappa snoppar

Med risk för att bli tjatig i min tacksamhet över #metoo… Igår var jag på mansträff nummer tre i Bagis. Temat var bland annat sex. SEX! Jag har aldrig tidigare i mitt liv pratat med andra män som vi gjorde igår.

Ännu en gång vill jag rikta tacksamhet till metoo-kampanjen och dessutom till MFJ som tagit fram det material som vi utgår ifrån. För om det är något jag är bombsäker på så är det att denna typ av samtal behöver, åtminstone inledningsvis, en tydlig struktur. För många män, åtminstone för mig, behöver det finnas något tydligt att falla tillbaka på när man ger sig in i samtal där marken gungar. Att prata sex är minst lika naket som sex kan vara.

Jag kände en tydlig anspänning inför träffen. Visst har jag pratat om sex, men aldrig på det sätt som vi nu skulle göra. De gånger ämnet kommit upp tidigare i mitt liv har det varit i en grabbig jargong helt utan sårbarhet. Skulle jag våga prata öppet om mina erfarenheter även om gruppen nu kändes väldigt trygg? Instinktivt kände jag att jag ville ha en skärm som jag kunde sitta bakom. Eller vara med på distans.

Den tveksamhet jag upplevde bottnar i SKAM. Sex är just ett av de områden som sårbarhetsforskaren Brené Brown identifierat som särskilt skambelagda. Skammen lägger sig lätt i vägen för att öppna upp inför andra. Samtidigt är det precis som Bréne säger. Alla människor känner skam. Alla är rädda för att prata om skam. Ju mindre vi pratar om skammen, desto större makt får den över våra liv.

Varför är ämnet sex så sårbart och skamfyllt kan man undra? Det finns säkert många orsaker. Skammen som sådan handlar om rädslan för att bli avvisad, att inte duga. Och den rädslan kan ju vara brutalt påtaglig när man i alla bemärkelser är helt naken. Jag upplever att det på oss män finns en förväntan om att alltid kunna leverera. Alltid ha stånd. Den njutning som många fått lära sig verkar mer ha handlat om en klapp på mansaxeln att ”yes, jag levererade” än att verkligen få njuta. Jag har aldrig tidigare befunnit mig i ett sammanhang där det så enkelt gick att prata om ”misslyckanden” och tuffa prestationskrav. Om trix för att säkerställa att ståndet inte tappas. För en man som blir slapp är ingen man enligt den gamla mansnormen. Och med den normen blir det inte särskilt många män som vågar prata om ämnet ur ett sårbart perspektiv.

För att ta bort skammen behöver vi prata om den. Och det gjorde vi igår. Vi pratade om vad det innebär att vara rädd för att misslyckas, om hur viktigt det är att kunna prata med sin partner om vad man faktiskt njuter av. Jag vred mig och flackade med blicken när jag själv hade ordet. Men vad härligt att bli lyssnad på som jag blev igår.

Tack #metoo för hjälpen att börja ta bort en del av den skam jag känt kring sex. Med utgångspunkt i detta inlägg kommer Sårbarhetsdepartementet börja skriva mer om ämnet sex. Jag tror det behövs, särskilt för oss män. Mina barn kommer säkert dö av pinsamhet när de en dag upptäcker att jag skriver om sex, men i längden tror jag det skapar bättre förutsättningar för dem själva att hantera den skam som naturligt finns kring ämnet.

Och för dig som lite försiktigt vill börja att förstå dina egna känslor kommer en möjlighet den 11 januari 2018.

Foto: Michael Prewett

Dela inlägg

Svara

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. Så himla bra! Jag tänker att detta också i allra högsta grad gäller kvinnor. Jag har aldrig pratat med någon, vare sig väninnor eller partners, om sex!

    1. Författare

      Jag tror att vi män ofta får för oss att kvinnor pratar mer om detta ämne. Men med tanke på att det är så förknippat med skam så lär det nog gälla alla. Tack för att du är med och bidrar. Ha en fin helg!

  2. Jag delar inte tacksamheten över metoo, men annars lät det som ett bra och viktigt samtal. Log igenkännande åt ”klappen på mansaxeln”; ”yes, jag levererade!” (Eller också gjorde man inte det …)

    1. Författare

      Tack Michael för att du är med och bidrar till ett samtal som behövs. Det är först när jag blivit medveten om och kunnat erkänna för mig själv hur detta prestationskrav påverkat mig som det också har släppt. Sex ska ju vara njutning, inte en uppvisning i sexuell duglighet. Och den insikten är verkligen något jag vill få mina barn att ta del av när de kommer till den åldern.