Vi vill gärna tro att det är börsnedgångar eller risken för arbetslöshet som är problemet. Men den verkliga orsaken till alla olika trygghetsbeteenden vi nu ser är Döden som lurar i bakgrunden.
Mänskligheten kommer inte utplånas den här gången heller. Däremot finns det anledning att vara kvar en stund i känslorna som virvlar upp i Coronastormens framfart. Mycket tidigare än väntat står kanske min generation som den äldsta i släkten. Det går inte att bortse från att Döden lurar i bakgrunden.
Existentiella frågor har plötsligt tyngd på ett mer påtagligt sätt än tidigare. Som i alla kriser ”försvinner” det som inte ljuset riktas på. Nu är det bara Coronarelaterade nyheter som gäller.
Även om det inte är sannolikt så skulle våra materiella tillgångar snabbt kunna förlora sitt värde när det som eftertraktas är det som omedelbart kan omsättas.
Humor är ett bra och vanligt sätt att närma sig det svåra, så vill även jag göra. Att Döden en dag väntar på oss vet vi rent intellektuellt, men vi skjuter det gärna framför oss. Coronaviruset blir därför både en smärtsam påminnelse om att allting en dag tar slut (inte bara toapapper) och en möjlighet att provsmaka på Dödens innebörd.
Vänder vi på steken har vi Livet mitt framför oss. Det vi nu ser är Livets sätt att upprätthålla sig själv. Livet har inget dåligt samvete, det vässar armbågarna för att nå behoven.
Livet säger till oss: Fattar ni nu då?
Livet skäller ut oss: Ni kan fan inte hålla på som om jag vore utbytbar. Visa mig respekt!
Dela inlägg