Senast jag vabbade (vård av sjukt barn) blev det tydligt att jag behöver stanna upp emellanåt. Hur har vi hamnat i läget att en ska arbeta heltid och vara barnförälder samtidigt?
Vabben blir som ett depåstopp i ett formula 1-lopp. En möjlighet att hinna ikapp med alla måsten och borden som finns i föräldrapusslet. Bara det att inte behöva passa tider. Även om det blir enklare med barnens stigande ålder är det inte kompatibelt att ha barn och att passa tider. Att försöka leder automatiskt till stress. Hur mycket av VAB är egentligen VASF, vård av stressad förälder?
Hela tiden är det en massa saker jag måste svara an på. Komma i tid på morgonen, till barnens skola och min egen arbetsplats. Saker som ska in i familjelogistiken. Aktiviteter, läger, semester, APT, lov, julklappar, födelsedagar, internationella dagen för x, y och z, TBE-spruta, ta hand om mig själv, barnen, frun, kontakta en kompis… Allt trycker på!
Är all mañana utrotad?
Är det inte såväl komiskt som alarmerande att många upplever stress när de INTE är sysselsatta? [Tillåt dig att skratta högt om du vill. Eller gråt]
Jag återkommer regelbundet till en önskan att instifta en #pullthefuckinghandbrakeday. En dag där vi inte gör något utan bara funderar på vart vi egentligen är på väg. Bara tanken är skön! Någon mer som vill vara med?
Receptet mot stress är EGENTLIGEN enkelt (märker när jag tittar på listan att den även kan trigga stress, gör vad du vill med den):
- God sömn
- Näringsrik mat
- Rörelse varje dag
- Tid för nära och kära
Det finns enormt mycket pengar, och mänskligt lidande, att spara på att minska den upplevda stressen. Tyvärr finns det även mycket pengar att tjäna på den psykiska ohälsa som följer av stress. Men inget hindrar att vi i framtiden har verksamheter inriktade på att människor ska må bra istället för att de inte ska må dåligt. Det är verkligen inte samma sak! För att den förändringen ska ske behövs lite nytt och långsiktigt tänk.
Eller vad tänker du? Du behöver inte svara idag:-)
Foto: Vitaliy Anokhin
PS. Klicka här för att börja prenumerera på inlägg.
Dela inlägg
Vilken bra dag! Hur går vi vidare med att skapa den? Facebookevenemang? Twitter?
Vi blir stressade av våra tankar så jag tar gärna en dag utan måsten och tankar om måsten. Puh!
Tack Hannah. Kanske bara bestämma en dag och starta? Bra med lite framförhållning så andra kan ta ledigt. Tycker det finns en poäng med en vardag. En dag i april, maj när våren brukar vara i antåg? Visserligen också en tid med många måsten och det är ju just då det både är svårt och behövligt att få till…
Vabben var suverän. Nu när barnen är större (10 och 12) kan jag verkligen sakna de dagarna då man faktiskt inte kunde vobba.
Jag tror absolut på att jobba mindre. Vi jobbade båda deltid tills typ förra året, och jag har nu en arbetsgivare där vi inte räknar timmar, så det är upp till mig och jag har verkligen lärt mig att inte jobba för mycket. Men då är jag ödmjuk inför att jag har en lön som tillåter att jobba deltid, och även ett företag som låtit mig ta tjänstledigt på lov (13 veckor ledigt i år). Plus att jag kan jobba hemifrån för att få ner tempot.
Någon ståuppare jämförde livet med tetris då pussel är en lugn aktivitet där bitarna passar ihop (oftast iaf). Tetris känns mer rättvisande. Pulsen går upp, något händer och man måste hantera det SNARAST. Ja, jag skulle kunna skriva massor på ämnet.
Skriver under på att vi behöver den där dagen iaf!
Tack Susanne för att du är med och bidrar genom din kommentar. Låter som du har en bra arbetsgivare!