foto: Jonas Augustin
Så möts vi av nyheten att en man dödat och/eller allvarligt skadat andra och/eller sig själv. Låt oss stanna upp en stund. Vad finns det för information i detta återkommande fenomen? Ännu en gång var det en man som utförde ett våldsdåd. Varför en man? Varför ännu gång en man?
Mitt mål med denna text är och kommer att vara detsamma varje gång: att sätta en parentes kring ålder, civilstånd, religionstillhörighet, hudfärg och andra sociala markörer för att sätta fokus på det återkommande inslaget att det handlar om en man. Nästan alltid om en man.
Situationer som upprepar sig kan innehålla viktig information. Att stanna upp och inte värdera är nödvändigt för att förstå vad det handlar om.
Jag anser att det våld vi ser inte är det egentliga problemet. Vi behöver tänka i andra banor – ungefär som att en svamp i själva verket är en mycket liten fruktkropp på ett gigantiskt underliggande nätverk – mycel. Precis så behöver vi tänka kring mäns våld, oavsett om det är skjutningar, självmord eller misshandel i nära relationer. Att det vi ser bara är en liten del av något mycket större.
Viktor Frankl har sagt något som passar in i sammanhanget. “Between stimulus and response there is a space. In that space is our power to choose our response. In our response lies our growth and our freedom.” Vad som intresserar mig är just det mellanrummet mellan stimuli och respons, alltså det som försiggår mellan att förövaren fått någon form av förnimmelse och att han sedan utför våldshandlingen.
Dessa handlingar kan beskrivas som vansinnesdåd, men de kan även ses som utfall av en kraftig begränsning av valmöjligheter. Våldet blir den enda möjliga utvägen trots att det egentligen finns många fler alternativ där ingen skulle komma till skada.
Varför var inte de alternativen tillgängliga denna gång heller?
Foto: Jonas Augustin
Dela inlägg
Svara
Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.
Ja, varför just en man igen? För att vi lever i ett mansdominerat samhälle där normen (hittills) satts av män? Varför röstar män högerut jämfört med kvinnors vänster/miljö-perspektiv? Varför finns det en manlig norm som pumpats i oss från populärkulturen – ”A man got to do what a man has got to do”.
Den typen av manlighet passar makten och kommer till uttryck i krig och korståg och inte minst i folkmord som till exempel när européerna gjorde Amerika till sin kontinent.
Vi har alla våld och lögn som bas för vår existens. Våldet mot allt levande vi utövar mot naturen som en resurs att ta för sig av och en vetenskap som ger oss kunskap och mediciner genom bestialiska försök på andra levande varelser. En kunskap som fyller tabeller och generar diagram och signifikanser, men som inte förmår att ge moralisk vägledning utan tvärtom raserar moral och anständighet.
Kvinnor kan också vara våldsamma, men på ett mer subtilt vis. Som lärare har jag sett hur kotterier av flickor vänder sig mot ett offer med förstulna blickar, tysta suckar och bara det att vända ryggen till när offret går förbi. Flickorna skjuter med psykisk ammunition och kan åstadkomma skador som kan deformera ett helt liv.
Mäns våld är fysiskt och påtagligt. Romantiken kring vinnaren, idrotten som krossar motståndaren, tävlingar med guldstjärna i skolan. Slagsmål och skränande grabbgäng som drar fram med gutturala vrål och vill skrämma omgivningen.
Vi har incelkulturen med unga isolerade och ensamma män, inte valda, misslyckad skolgång – osedda, undanskuffade. Då vässas pilarna och laddas gevären. Var finns omsorgen och uppmärksamheten från medmänniskorna? Är alla upptagna med sitt?
Vi har också ett genomträngande vardagsvåld som utgår från djurindustrierna rakt in i matlagningen och till slut hamnar på middagstallriken. – ”Jag vet hur grisarna lider, men jag vill ha min skinksmörgås in alla fall.”
96% av jordens ryggradsdjur är människor och djur i människans industriella djurhållning. Nästan tre fjärdedelar av jordens alla fåglar sitter instängda i produktionsenheter för att ge ägg och kycklingnuggets. Rovfiske, plundring och förgiftning och nu en förment omställning som gräver ytterligare hål och till och med hotar havsdjupen.
Hela vår civilisation är grundad på våld. Våldet i samhället är grunden för vårt välstånd, men frågan kvarstår: varför är det just män som ger uttryck för det i fysisk form?
Hänger det samman med med en föreställning att manlighet bottnar i potens och erektionsförmåga?
Handlar allt om erövringar? Att en lyckad man är den som har tagit för sig och erövrat ett revir med familj, karriär och status.
Rötterna till männens våld finns antagligen att söka långt tillbaka i historien, men våldets princip utgör grunden för den civilisation vi lever i. Männens utsatthet kan ha sin grund i det känslomässiga vacuum många lever i. Parallellt med det moraliska vacuum som genereras av naturvetenskapen.
Tack Bosse för din reflektion. Det här är verkligen en fråga som, precis som texten din, väcker en massa nya frågor. Jag tror inte det finns ett rätt svar utan det är snarare så att vägen framåt handlar om att öka medvetenheten. Då kan alternativ till våld bli synliga. Önskar dig en fin sommar!